November kom väldigt snabbt, tycker ni inte? Just nu vill jag bara stanna upp tiden lite, att det ska gå lite mer långsamt. Vill inte att julen ska komma nu direkt utan vill hinna njuta mer av hösten. Men tiden går och den går väldans fort! Om 3 veckor är det första advent redan och man ska plocka fram julpyntet. Sedan kommer en helt magisk månad med massvis med snö förhoppningsvis. Vi pratar lite löst om att hyra stuga i fjällen under jul/nyår så vi får se vad som händer :)
På hundfronten känns allt så harmoniskt just nu. Kenai var dålig förrförra veckan. Han hade varit hängig och ätit väldigt långsamt under helgen, sen söndag natt bröt helvetet loss. Då fick han inte behålla nåt. Drack han så spydde han upp vattnet direkt och sprang ut i trädgården varje kvart och försökte bajsa. Var uppe hela natten med honom, han var helt slut men sov mellan varven. Ringde direkt då veterinärkliniken öppnade och fick åka in med honom. Infekterad tarm. Stackarn var helt slut. Han fick ligga inne över dagen och bli uppvätskad och få antibiotika. Sedan fick jag hem honom på kvällen lagom tills stormen slog till ordentligt. Han gick på specialdiet i 5 dagar och fick pro-kolin. På bara någon dag var han bra igen.
Moya som inte heller känts bra under en längre period fick åka till veterinären i förra veckan, men de kunde inte hitta något fel på henne. Jag misstänkte livmoderinflammation. Tydligen är det "den nya typen av kastrering" att bara ta äggstockarna. Vilket de gjorde på Moya. Risken att de ska drabbas av något ska då vara extremt minimal då infektioner m.m alltid börjar i äggstockarna. Så det ska isåfall vara om det finns vävnad kvar.. Men oavsett.. De hittade inget på henne, men nu börjar hon kännas som sig själv igen. Sakta, men säkert. Hon beter sig precis som hon gjorde när hon var i löp nämligen.. Fast utan löpet om ni hajjar. Humöret är precis detsamma. Går det ihop? Jag som bara haft hanar tidigare har ju inte alls bra koll! Och veterinärerna på Din Veterinär och Djursjukhuset säger olika. Trodde hormonproduktionen upphörde när man opererade bort äggstockarna? Nåväl...
Moya och Kenai känns i varje fall väldigt harmoniska nu. Moya går fantastiskt i koppel!! Kan inte understryka tillräckligt hur mycket hon mognat och snabbt! Märks att den magiska 3årsåldern börjar närma sig. Hon lunkar på fint, ingen stress. Tar kontakt med mig väldigt ofta, bryr sig inte om hundmöten m.m. Bara SÅ himla stolt över henne. Hon växer upp till en sådan fin tjej! Just nu ligger hon här i soffan hos mig och tittar på mig, precis som hon förstår vad jag skriver. Stolt över dig lilltjejen, väldigt stolt :)
Annars.. Sue mailade och ville att jag skulle skicka bilder på Kenai inför den årliga almanackan de gör och skickar till vänner/valpköpare. Förra året blev Kenai Mr December. Supersöt var han. Liten valp i tomteluva och halsduk.. Undra om han platsar i kalendern i år. Långt ifrån alla som kommer med ju. Bara 12 bilder :) Vi får la se om någon av bilderna dög :)
Nu ska vovvarna få tugga ben och jag ska gosa ner mig i soffan lite. Väldigt trött efter ordentliga promenader och uppsatsplanering med Jacqueline..
På hundfronten känns allt så harmoniskt just nu. Kenai var dålig förrförra veckan. Han hade varit hängig och ätit väldigt långsamt under helgen, sen söndag natt bröt helvetet loss. Då fick han inte behålla nåt. Drack han så spydde han upp vattnet direkt och sprang ut i trädgården varje kvart och försökte bajsa. Var uppe hela natten med honom, han var helt slut men sov mellan varven. Ringde direkt då veterinärkliniken öppnade och fick åka in med honom. Infekterad tarm. Stackarn var helt slut. Han fick ligga inne över dagen och bli uppvätskad och få antibiotika. Sedan fick jag hem honom på kvällen lagom tills stormen slog till ordentligt. Han gick på specialdiet i 5 dagar och fick pro-kolin. På bara någon dag var han bra igen.
Moya som inte heller känts bra under en längre period fick åka till veterinären i förra veckan, men de kunde inte hitta något fel på henne. Jag misstänkte livmoderinflammation. Tydligen är det "den nya typen av kastrering" att bara ta äggstockarna. Vilket de gjorde på Moya. Risken att de ska drabbas av något ska då vara extremt minimal då infektioner m.m alltid börjar i äggstockarna. Så det ska isåfall vara om det finns vävnad kvar.. Men oavsett.. De hittade inget på henne, men nu börjar hon kännas som sig själv igen. Sakta, men säkert. Hon beter sig precis som hon gjorde när hon var i löp nämligen.. Fast utan löpet om ni hajjar. Humöret är precis detsamma. Går det ihop? Jag som bara haft hanar tidigare har ju inte alls bra koll! Och veterinärerna på Din Veterinär och Djursjukhuset säger olika. Trodde hormonproduktionen upphörde när man opererade bort äggstockarna? Nåväl...
Moya och Kenai känns i varje fall väldigt harmoniska nu. Moya går fantastiskt i koppel!! Kan inte understryka tillräckligt hur mycket hon mognat och snabbt! Märks att den magiska 3årsåldern börjar närma sig. Hon lunkar på fint, ingen stress. Tar kontakt med mig väldigt ofta, bryr sig inte om hundmöten m.m. Bara SÅ himla stolt över henne. Hon växer upp till en sådan fin tjej! Just nu ligger hon här i soffan hos mig och tittar på mig, precis som hon förstår vad jag skriver. Stolt över dig lilltjejen, väldigt stolt :)
Annars.. Sue mailade och ville att jag skulle skicka bilder på Kenai inför den årliga almanackan de gör och skickar till vänner/valpköpare. Förra året blev Kenai Mr December. Supersöt var han. Liten valp i tomteluva och halsduk.. Undra om han platsar i kalendern i år. Långt ifrån alla som kommer med ju. Bara 12 bilder :) Vi får la se om någon av bilderna dög :)
Nu ska vovvarna få tugga ben och jag ska gosa ner mig i soffan lite. Väldigt trött efter ordentliga promenader och uppsatsplanering med Jacqueline..